Extremely Loud & Incredibly Close (2011)

Regi: Stephen Daldry

Thomas Horn, Tom Hanks, Sandra Bullock, Max von Sydow

Oskar är övertygad att hans far, som dog i 9/11 attackerna vid World Trade Center, har lämnat honom ett sista meddelande gömt någonstans i staden. Känslan av övergivenhet från hans sörjande mor och driven av ett långsint sinne som vägrar tro på saker som inte kan observeras, så börjar Oskar leta i New York City efter ett lås som passar den mystiska nyckel han har hittat i sin fars garderob. Hans resa genom de fem stadsdelarna tar honom bort från förlusten till en större förståelse för världen omkring honom.

Detta är nog en av det bästa 9/11 filmerna som jag sett, och kanske en av det bästa filmerna från 2011 hittills. Nåt jag tycker filmen gör väldigt bra att inte spela på känslorna hos tittaren på det traditionella sättet. Men dock känner man en riktig närhet till just Oskar och hans resa för att kunna spendera en sista minut med sin far. Filmen är av den långsamma kategorin, och man låter filmen ta sin tid att etablera den värld vi får följa genom Oskars perspektiv. Man förstår varför filmen blev nominerad en Oscar för Bästa Film, och det är mycket tack vare skådespelarna. Thomas Horn som spelar Oskar är helt ny inom filmen, då han valdes tack vare hans medverkande i Jeopardy! så det är ju otroligt roligt att se hans absolut första roll, och att han kan bära hela filmen själv.

Även vår egen Max von Sydow gör filmen intressant med sin stumma roll. Och han är väl den enda som Oskar kan sympatisera med, då även han har vart med om nåt fruktansvärt under barndomen. Och utan att säga en enda replik genom filmen så ger han oss en klockren prestation. Som alltid så ger Tom Hanks oss en bra prestation, och det är alltid roligt att se honom i sina roller. Han spelar så bra att man saknar honom precis som Oskar gör. Han verkar vara en sån far som alla vill ha. Även Sandra Bullock gör en riktigt bra roll, precis som i The Blind Side, och fortsätter hon i det här spåret så kommer hon vinna en till Oscar inom en snar framtid. Även fast hon verkar framstå som en känslokall och skör person, så verkar det hela vettigt. Och det är i slutet av filmen som man verkligen förstår allting.

Har ni inte sett Extremely Loud & Incredibly Close så gör det. Den är riktigt bra. Och den får en rörd likaså.

Kuriosa: James Gandolfini filmade scener som någon som möter Sandra Bullocks karaktär vid en sorg rådgivning, men de klipptes bort på grund av dåliga reaktioner vid test publiken.

8 / 10

 

Bad Teacher (2011)

Regi: Jake Kasdan

Cameron Diaz, Justin Timberlake, Jason Segel

Elizabeth Halsey (Cameron Diaz) är ful i munnen, hänsynslös och fullständigt opassande i sitt yrke som lärare. Hon dricker, röker på och längtar efter att få gifta sig med en man som kan försörja henne så att hon slipper sitt hopplösa jobb. När hennes fästman dumpar henne siktar hon in sig på en rik och snygg ersättare (Justin Timberlake), samtidigt som hon bestämt avböjer de upprepade inviterna från skolans gymnastiklärare (Jason Segel). Hennes galna och okontrollerade påhitt gör att både elever och kollegor – och till och med hon själv – får sig en läxa utöver det vanliga!

En film som på utsidan verkade riktigt rolig, och kunde ha vart det om man hade filat lite extra på manuset och fått huvudkaraktären att växa genom filmens gång. Men istället får vi en ganska halvdan historia utan egentligen moral. Den vill nog efterlikna Bad Santa emellanåt, om att försöka vara så elak som möjligt, men utan konsekvenser. Och Cameron Diaz är så långt ifrån Billy Bob Thornton i att vara elak att det nästan blir pinsamt. Ibland försöker hon för mycket.

Bad Teacher är inte fullständigt värdelös, utan den har faktiskt ett par riktigt bra skratt scener som får en att piggna till. Justin Timberlake spelar en vikarie som börjar och som Diaz‘s karaktär får upp ögonen för, och han är rätt rolig i sin roll och känns övertygande. Även Lucy Punch som spelar den outhärdlige Amy Squirrel gör ett bra jobb. Jag undrar om filmen hade kunnat bli roligare med en annan än Diaz i huvudrollen.

I övrigt så är det en ganska omoralisk komedi som är rolig på bekostnad av de unga studenterna. Nåt som kanske går hem hos några, men det fyller inte riktigt någon funktion, och Diaz är likadan i början som i sista scenen, vilket känns lite udda. Men så är det nu, och tyvärr så faller filmen på den delen, bland andra.

Kuriosa: Bradley Cooper övervägdes till en roll.

6 / 10

 

A Fish Called Wanda (1988)

Regi: Charles Crichton

John Cleese, Jamie Lee Curtis, Kevin Kline, Michael Palin

Fyra sluga juveltjuvar? tre Yorkshireterriers och en proper engelsk försvarsadvokat, det gör en vansinnig blandning som blir hur kul som helst. När en tjej som heter Wanda (Curtis) försöker lura sin Nietzsche citerande pojkvän (Kline), en lönnmördare som är svag för våra fyrfota vänner (Palin) och den propra och väldigt engelska advokaten (Cleese) på en förmögenhet i juveler så kan det nog inte bli rörigare.

Väldigt många håller nog den här filmen som en av sina topp favoriter när det kommer til komedier. Och jag måste nog faktiskt hålla med om att det är nog även en favorit hos mig. Den här filmen har vad många dagens komedier inte har, och det är ett välskrivet och smart manus och med en bra komisk tajming av samtliga skådespelare. Monthy Python fans vet nog vad de kan förvänta sig av Cleese och Palin. Skrattfest. Och det hela blir inte sämre när man tagit in Curtis och Kline, och Kline stjäl varenda scen han är med i. Det hela slutade med att det blev en sensationell hit internationellt och det gav Kline en Oscar för Best Supporting Actor.

Det är en väldigt smart komedi med superba prestationer från alla involverade. Har man inte sett den här rulle, så bör man nog ta sig en funderade om man inte ska ta och köpa den. Den är värd de enstaka kronor den kostar. Fastän fillmen är snart 25 år gammal så håller den hela vägen, tack vare att det är så pass bra skrivet och med en skön engelsk humor. Man skrattar alltid åt denna, oavsett om man bara sett den en gång, eller 20 gånger.

Filmens fördel är den komplexa, men väldigt enkla storyn, en som har en rad twistar i sig, och det gör den en fröjd att se om den om och om igen. Att se Palin spela den stammande djur rätts aktivisten som försöker lönnmörda en gammal dam, men lyckas döda dennes hund istället är hur kul som helst. Ska självklart inte spoila för de som inte sett den, men det finns många scener som är helt galet roliga. En film som lever kvar i minnet långt efter att man sett den, och som faktiskt är lika rolig flera år senare när man ser den.

Kuriosa: Det fanns en man från Danmark som faktiskt skrattade ihjäl sig 1989 när han såg filmen, och speciellt en viss scen innehållande pommes frites. Historien har mer eller mindre blivit en “urban legend”, men faktum är att den är sann och har bekräftats av den avlidnes son.

8 / 10

 

The Next Three Days (2010)

Regi: Paul Haggis

Russell Crowe, Elizabeth Banks, Olivia Wilde

Hur långt skulle du gå för att rädda allt du den han älskar? Oscar-belönade Russell Crowe spelar John Brennan, en man vars älskade fru (Elizabeth Banks) blir arresterad för mord. Efter tre års lönlös kamp mot myndigheterna inser John att det bara återstår tre dagar innan hans fru hamnar i fängelse för resten av livet. Det enda hopp som återstår för deras gemensamma framtid tillsammans är en dödlig kamp mot klockan… och omöjliga odds.

Remake på den franska filmen “Pour Elle” från 2008. På svenska heter den “Allt för Henne“. Denna är lite över två filmer och kan tyckas vara lite lång, men jag tyckte om det, även om det fanns en del saker som kunde gjorts bättre. I stort så är det ett prison break drama som är jäkligt spännande emellanåt. Vad som kunde ha gjorts bättre i manusväg är att ha tagit upp lite om konsekvenserna i att försöka bryta ut någon ur ett fängelse. Vilken person man lär försöka bli, med tanke på att han är en oskyldig skollärare. Är han villig att skada folk för att få det han vill eller till och med döda? Vad kommer det att visa sonen? Dessa aspekter som drama lägger man inte ner mycket på, utan man koncentrerar sig mer på själva planeringen av utbrytningen.

Men Haggis lyckas ändå att få en oss att sitta på spänn när han berättar denna story, och Crowe är riktigt bra, som alltid, i den här rollen. Likaså Banks. Och sen har vi Olivia Wilde som är den snygga singel morsan som tar sin dotter till lekparken, men som i stort inte fyller mycket funktion för historien. Men det lilla hon är med i så är det trevligt att vila ögonen på. Spänningen är riktigt bra i tredje akten då polisen gör allt för att stoppa dom. Men allting kanske går lite väl lätt kan man tycka. Och slutet på filmen… jag undrar hur den hade vart om man skippat avslöjandet om vad som faktiskt hade hänt. Hade väl varit kul att låta tittaren vara helt oviss och själva ha sina teorier. Men nu är det som det är.

En spännande film är det självklart, lång dessutom. Filmer som tar upp det med att bryta ut ur ett fängelse och visa själva planen har alltid vart intressanta, och så även denna. Helt klart en bra film är det.

Kuriosa: “Bump” nyckel tekniken som används av Crowe fungerar faktiskt som det visas, på cylinder lås.

7 / 10