Rise of the Planet of the Apes (2011)

Regi: Rupert Wyatt

James Franco, Freida Pinto, John Lithgow, Andy Serkis

Evolution blir revolution i denna event film som målar upp ett framtidsscenario olikt allt vi tidigare upplevt. Ett forskarlags jakt på ett botemedel för Alzheimers leder till att en grupp apor utvecklar intelligens lik vår egen. Detta blir upptakten till ett fullskaligt krig mellan apor och människor om den planet som vi hittills kallat vår…

Utan tvekan den bästa filmen jag sett hittills i år. Och första filmen på länge som gett mig rysningar för att den är så pass bra. Weta har återigen visat att dom står längst fram gällande special effekter, och Ceasar är helt sjukt snyggt renderad. Inte nog med det, så tycker jag Andy Serkis förtjänar all cred för sina insatser han gör. Han har ju spelat Gollum, King Kong och nu Ceasar. Det är ju trots allt honom vi ser, alla ansiktsuttryck och så vidare kommer ju ifrån Serkis, och här gör han ett grymt jobb.

Det är ganska många referenser till dom äldre filmerna, såsom skådespelar namn som använts till karaktärs namn här och repliker. Det tycker vi om. Men allt är ju inte guld och gröna skogar, en del skådespelar insatser känns lite over the top, jag syftar då på Tom Feltons insats som en elak djurskötare. Men tack och lov så är filmen så pass bra att man lätt kan ha överseende för det. Dessutom så säger Tom Feltons karaktär två av Charlton Hestons berömda repliker ifrån 1968 års filmen. Trots att man mer eller mindre vet hur handlingen blir mot slutet så bryr man sig om karaktärerna. Det som jag tycker är lite annorlunda med den här filmen, är att man har valt att lägga ner mer energi på karaktärsutveckling än action under mer än halva filmen, och det är ett stort plus. Det gör ju att man som jag skrev tidigare att man får mer sympati för alla involverade. Jag hoppas innerligen att detta är början till en ny trilogi, men det bör bli det då vid dagens datum har den dragit in mer än dubbla intäkterna världen över.

Kuriosa: Namnet som ges till Ceasars mor, “Bright Eyes”, kommer från ALZ-112 viruset som ändrar hennes ögonfärg. “Bright Eyes” var namnet Taylor (Charlton Heston) fick av Dr. Zira (Kim Hunter) i originalet Planet of the Apes från 1968.

8 / 10

Advertisements

Battle for the Planet of the Apes (1973)

Regi: J. Lee Thompson

Roddy McDowall, Claude Akins, Natalie Trundy, Paul Williams

Med hjälp av sin hustru styr Caesar (McDowall) över ett primitivt men fredligt samhälle. Oron stiger när man upptäcker att aggressiva, strålskadade människor bosatt sig i ruinerna av en närbelägen stad. Samtidigt som de fientliga människorna förbereder sig för en attack mot aporna startar de krigiska gorillorna ett uppror mot Caesar.

  

Femte filmen i serien, och för att vara just den femte så var den faktiskt rätt bra. Den anses vara den svagaste i serien och med den lägsta budgeten så syns tydligt. Men trots det så är den underhållande och måste ju ses om man är ett fan av serien. En rätt så enkel men bra story och personligen gillade jag karaktären Mandemus. Detta är då den sista delen i serien, och således får vi aldrig reda på om ap civilisationen blev bättre den här gången än hur det såg ut i första filmen. Synd att det inte blev mer. Det finns dock en TV serie som lades ner ganska fort. Den har jag inte sett.

Men 5 filmer blev det, och en hel del underhållning. Och jag kan faktiskt rekommendera allihopa för den som orkar ge sig på dom. Glöm allt som har att göra med Tim Burtons “remake”, efter att sett dom här så är den filmen ganska dålig. Ser dock fram emot årets Rise of the Planet of the Apes, som i stort ska börja historien runt Conquest delen.

5 / 10

Conquest of the Planet of the Apes (1972)

Regi: J. Lee Thompson

Roddy McDowall, Don Murray, Ricardo Montalban, Natalie Trundy

I en nära framtid har katter och hundar dött av en mystisk pestsmitta och apor tjänar under slavlika förhållanden som uppassare och husdjur åt människorna. Men det finns en apa som har intelligensen och modet att göra uppror.

  

Fjärde filmen i serien, och är ett litet hopp in i en “nära” framtid. Om man skulle jämföra tredje och fjärde filmen, så känns det som att det har hoppats en mängd år framåt i tiden. Jag minns inte hur många år det skiljer, eller om det ens nämndes, men det lär ju vara bortåt 20-30 år i alla fall. En annan sak som inte heller förklara speciellt djupt är ju hur pestsmittan kom till, det sägs bara att våra husdjur växte å blev större för att sen dö ut. Den här filmen är den mest våldsamma av alla Apes filmerna, och det märks när sammandrabbningen sker. Det skjuts hejvilt, och en del grafiska närbilder är det.

Filmen fokuserar kring Ceasar och hur han växer sig till den ledare som han är född till. Därmed så är fröet sått och vi vet ju hur det hela slutar i och med första filmen i serien. Conquest är en rätt bra uppföljare och för att vara nummer fyra i serien. Helt klart sevärd och kan rekommenderas.

Kuriosa: Detta är första Apes filmen där Natalie Trundy har ap-make up. Hon var människa andra och tredje filmen.

6 / 10

Escape from the Planet of the Apes (1971)

Regi: Don Taylor

Kim Hunter, Roddy McDowall, Bradford Dillman

Två intelligenta schimpanser, Cornelius (McDowall) och Zira (Hunter), lyckas fly undan förödelsen. Med hjälp av Taylors kraschade skepp som de laga, lyckas det fly och hamnar i södra Kalifornien. Här blir de omedelbart en stor sensation och bemöts som celebriteter – ända tills de utsätts för en komplott och tvingas fly för sina liv!

  

Tredje filmen om aporna och hur de bemöts när det lyckas ta sig till får tid, eller då, 1973. Rollerna är omvända och nu är det dom som är utsatta. Så som slutet var i andra filmen så var väl detta det naturliga valet att ta sig an nästa film. Handlingen fokuserar mycket på relationen mella Zira och Cornelius och hur det försöker smälta in i samhället. Lite underhållande är det faktiskt, men filmen tar sig en lite mörkare rutt då Zira avslöjar att hon är gravid, och spänningen sätter in. Slutets tragiska och oundvikliga del sätter en paradoxal avstamp i hela Planet of the Apes serien.

Personligen gillade jag den här lite mer än nummer två i serien. Den kändes mer underhållande och givande på något sätt. Budgeten är än mindre här och det syns. Makeupen är långt ifrån den som syntes i första filmen och här använder man hela masker istället. Lite synd för det syns så väl och agera i dessa masker kan inte ha varit lätt.

Kuriosa: Filmens usling Dr. Hasslein har bara nämnts i det tidigare filmerna.

6 / 10

Beneath the Planet of the Apes (1970)

Regi: Ted Post

James Franciscus, Kim Hunter, Linda Harrison, Charlton Heston

En räddningsexpedition har sänts ut för att hjälpa expeditionen från den första filmen. De kraschar på framtidsplaneten och endast en ur besättningen överlever, Brent (James Franciscus). Tillsammans med Nova (Linda Harrison) beger han sig för att hitta Taylor (Charlton Heston), som har försvunnit i den förbjudna zonen. Samtidigt förbereder aporna en invasion av den förbjudna zonen, som bebos av muterade människor med telepatiska krafter.

  

Ännu en klassiker, men här märks det att budgeten har stramats åt betydligt, speciellt makeupen. Och historien är väldigt lik den första filmen, speciellt första akten av filmen då den består mestadels av Brent som råkar ut för samma saker som Taylor gjorde i första filmen. Men det är väl nödvändigt för att sedan ta en annan vändning efter halva filmen då mycket av Brents upptäckter sker under jorden.

Fransiscus som spelar Brent känns lite som en blek kopia av Heston, som i sin tur inte alls ville göra en uppföljare då de enligt honom inte var utmaning nog. Men han är med  filmen till slut, mer som en förlängd cameo eller vad man ska säga. I övrigt är det en ganska tråkig uppföljare som har ett abrupt slut. Gillar inte tredje akten av filmen.

Kuriosa: Från början, så skulle det funnits med en scen med ett barn som halv- människa/apa. Men prodcenterna slopade tydligen den idén för dom var rädda at scenen skulle varit för förvirrande och dom skulle förlora åldersgränsen barntillåtet.

5 / 10

Planet of the Apes (1968)

Regi: Franklin J. Schaffner

Charlton Heston, Roddy McDowall, Kim Hunter, Linda Harrison

Astronauten Taylor kraschlandar på en planet som är styrd av apor som använder människor för experiment och sport. Snart är Taylor själv jagad, och hans öde vilar i en vetenskapsmans händer. Från första scenen till sista, är denna Oscarsvinnande film en fest för ögat och hjärnan.

  

En sann klassiker som håller än idag och är bättre än den remake som Tim Burton gjorde 2001. Den har väldigt många likheter med vad som är i verkligheten idag, fast bakvänt. Så som aporna i filmen behandlar människor är ju i princip exakt hur vi behandlar djuren, så det är en intressant vinkel. Fastän effekterna är gjorde av enkla medel, så dras man in i historien. Och det visar ju på att storyn är viktigast, och den är väldigt bra här. Filmen fick 4 uppföljare, som är mindre bra, men väl värda att se. Kommer att lägga upp även dom framöver.

Heston känns som ett bra val, om än lite arrogant, men Taylor kanske är skriven så, det vet jag inte. Kan verkligen rekommendera detta guldkorn, men kan nog kanske vara svårt för dagens generation att se en sån gammal rulle som denna. Men efter att man sett den så förstår man varför den är en klassiker. En film som ger en tankeställare.

Kuriosa: Charlton Heston och Linda Harrison är de enda två skådespelare som är med i denna och remaken som kom 2001.

7 / 10