Regi: Doug Liman
Naomi Watts, Sean Penn, Ty Burrell
Valerie Plames position som CIA-agent avslöjades av Vita Huset med avsikt att smutskasta hennes make, ambassadören Joseph Wilson. Wilson skrev 2003 en artikel i New York Times, där han menade att Bush administrationen manipulerat information som hade med massförstörelse av vapen att göra, för att på så sätt rättfärdiga invasionen av Irak. Det här leder till att hennes internationella kontakter utsätts, hennes karriär förstörs och hennes liv är i fara.
Baserad på verkliga händelser, och sådana filmer brukar ju vara rätt så bra. Dock hade jag svårt för den här filmen av okända anledningar. Jag hade aldrig hört talas om denna manipulation innan som hände, och hade man gjort det så kanske man hade blivit extra engagerad i historien, och man kanske hade tyckt den vart bättre. Det är en ren politisk film, och det är då otroligt mycket dialoger. Naomi Watts spelar Valerie Plame som blir utsatt för detta, och hon spelar bra, utan tvekan. Hon är bra i det mesta hon gör. Sen har vi Sean Penn som allt är lysande i sina roller.
Om nu Bush administrationen har manipulerat som det sägs i filmen, så är det ju ren skandal, och det borde ju uppröra en hel del människor. Det måste ju känts av inte bara i staterna, men även internationellt. Men hur mycket som är sanning eller inte lär vi nog aldrig få reda på. Men om den stämmer och en massa liv förlorades på grund av avslöjandet av Plames identitet så borde ett ansvar tas och en ursäkt ges.
Mycket bra skådespel är det utan tvekan, men som en lördagskvälls film så håller det inte för mig. Den är för politisk och för dialog driven för det. Men vill man se en polistisk film så är detta nog ett bra val. Det är ingen dålig film dock.
Kuriosa: Det finns ett kodat meddelande i efter texterna som hittills inte har blivit dekodat.
Rob's stuff 