Honeymoon (2014)

honeymoon-1Regi: Leigh Janiak.

Rose Leslie, Harry Treadaway, Ben Huber.

Det nygifta paret Paul och Bea reser till en avlägsen sommarstuga vid sjön för att spendera sin smekmånad. Kort därefter så finner Paul Bea vandrades naken och förvirrad mitt i natten i skogen. När hon blir alltmer distanserad och hennes beteende blir mer märklig, så börjar Paul misstänka att det var nåt mer som hände den natten i skogen.

honeymoon-2I Leigh Janiaks paranoida thriller spelar Rose Leslie och Harry Treadaway det nygifta paret som är på smekmånad. Och för oss som gillar TV serier känns dom igen, då Leslie spelar den rödhåriga Wildlingen i Game of Thrones som hela tiden säger till Jon Snow att han inte vet något, och Treadaway är med i den viktorianska thriller serien Penny Dreadful. De två spelar alltså ett vanligt amerikanskt par som vill tillbringa sin smekmånad i sommarstugan vid sjön.

honeymoon-3Man får inte speciellt mycket bakgrund till dessa två, och faktum är att det faktiskt fungerar. Normalt brukar åtminstone jag vilja ha lite mer bakgrunds information för att lättare gilla huvudkaraktärerna, men på något sätt så gör jag det ändå. Samtidigt så har man medvetet uteslutet den information, för att kunna bygga en grund för den långsamma spänning som vi som tittare får bevittna. Och efter själva sömngången så tar historien en märkligare riktning. Berättandet tar en snabb vändning emot scifi och skräckhållet, nästan lite åt de gamla klassikerna Invasion of the Body Snatchers i kombination med Dark Skies. Balanseringen av karaktärernas paranoia, speciellt Pauls, är höjdpunkten i filmen, och tycker Treadaway gör ett bra jobb med Janiaks direktiv.

Honeymoon är en bra liten minimalistisk skräckfilm, som är väldigt atmosfärisk och Janiak visar just hur spännande en film faktiskt kan vara när man håller avslöjanden till ett minimum och fokuserar mer på karaktärerna. Leslie och Treadaway gör ett väldigt bra jobb.

6 / 10

Advertisements

The Hobbit: An Unexpected Journey (2012)

Hobbit-1

Regi: Peter Jackson

Martin Freeman, Ian McKellen, Richard Armitage, James Nesbitt, Andy Serkis

En yngre och mer motvillig hobbit, Bilbo Baggins, blir indragen i en “oväntad resa” till det Ensamma Berget med en grupp livfulla dvärgar för att återta sitt kungadöme Erebor, och sin guldskatt som för länge sedan erövrades av draken Smaug.

The Hobbit

Så äntligen har den kommit, efter en väldigt lång väntan och upp och nedgångar i produktionen. Två filmer blev tre också. Många blev lite skeptiska när Jackson beslutade att det skulle bli tre filmer, av den korta boken. Men man har tagit en massa historier från andra verk av Tolkien och i mitt tycke så är mer bara bättre. Det går inte att få nog av Middle-Earth. Det finns så otroligt mycket att berätta i den världen. Och att man nu igen får besöka den världen är en riktig fröjd. För de som inte vet så är The Hobbit en historia som utspelar sig ca 60 år innan Lord of the Rings där vi får bekanta oss med Bilbo och hans egna äventyr med Gandalf och de 13 dvärgarna. Och självklart så har man gjort lite förändringar i historien för att de ska passa som film. Är nog dags att läsa om boken för att förfriska minnet lite.

Så fort filmen drar igång med film logosorna så hör man Shores musik stycke och man känner igen stilen och man får gåshus. Underbar känsla. Det är inte många filmer så ger en sån känsla. Filmen börjar, precis som med Lord of the Rings, med en bakgrundshistoria som är anledningen till äventyret. Och vi får även möta Frodo och en äldre Bilbo och hur det knyts ihop med Lord of the Rings tänker jag inte avslöja, men tycker det var rätt snyggt gjort i alla fall. Likheterna med The Hobbit och Fellowship of the Ring är ganska stora måste jag säga i upplägget. Tänker inte gå in och skriva vilka dom är, det märker ni nog. Vi får bekanta oss med Martin Freeman som är ny och som spelar en yngre Bilbo Baggins, och när det utannonserades att det var just han som skulle spela rollen så var det ju en självklarhet att han skulle spela Bilbo. Han gör det utomordentligt bra. Det absolut första scenen han filmade var ju den med Gollum i grottan. Perfekt. Och på tal om Gollum så känns det som att CGI’n har blivit alltmer perfekt, detaljerna är bättre vill jag tycka.

THE HOBBIT: AN UNEXPECTED JOURNEY

Med tanke på att filmen har väldigt många huvudkaraktärer, inte minst de 13 dvärgarna så får man nog ha överseende att alla inte kommer att få lika mycket speltid. Vissa får knappt någon dialog alls. Men som sagt, det är ju tre filmer, och denna film är som en lång introduktion till karaktärerna. Och det forsätter säkerligen i film två. Längtar. Och att få se draken Smaug i nästa film ser jag fram emot. Självklart hade man väldigt höga förväntningar till filmen, precis som alla andra, men dom var inte höga nog för filmen levererade verkligen. Peter Jackson har lyckats än en gång. Och att få rätt skådisar till att spela dvärgarna måste ha varit en tuff utmaning. Men dom lyckas pricka rätt. Fighterna är lika spektakulära som de i Lord of the Rings. Med tanke på att boken är ganska lättsam, mer som en barnbok så är det självklart lite lättare humor i filmen också, men det fungerar smärtfritt. 3D var verkligen kul att se, men tyvärr hade jag inte chans att se HFR 48fps, och hoppas jag någon gång for möjlighet till det.

Men detta är en film som måste ses i 3D och på stor bioduk. Den är episk. Så nu börjar nedräkningen till fortsättningen.

9 / 10

Snow White and the Huntsman (2012)

Regi: Rupert Sanders

Kristen Stewart, Chris Hemsworth, Charlize Theron

I detta episka actionäventyr spelar Kristen Stewart (Twilight) den enda i landet som är vackrare än den ondskefulla drottningen (Oscar®-belönade Charlize Theron*) som gör allt för att förgöra henne. Kan jägaren (Chris Hemsworth – Thor) som skickats ut för att döda henne hjälpa henne att utmana sitt öde och krossa drottningens välde?

Så har turen kommit till Snow White and the Huntsman, och rollen som Snow White har gått till Kristen Stewart, som försöker visa att hon kan mer än att bara tråna efter glittriga vampyrer. Och jag antar att man dessutom försöker dra med sig vampyr publiken till denna berättelse klassiska berättelse från Bröderna Grimm. Men tyvärr så lyckas hon inte riktigt med skådespelet, och att leverera repliker med känsla är nåt som hon misslyckas med fatalt. Vad är det som får henne att få roller är i min värld ett olöst mysterium. Hon har inte den karisma som krävs för att fånga publiken, och hennes dialoger är fattiga.

Något som är lite märkligt är att man vill försöka förmedla till publiken att Stewart är mer attraktiv än Charlize Therons Drottning Ravenna, men hon kommer inte ens i närheten av vad Theron utstrålar. Delar av filmen ägs av Theron som visar en fantastisk och stark tolkning av den elaka drottningen. Likaså Chris Hemsworth som Huntsman, som man har använt sig av till att twista till original berättelsen lite. Även om Stewart slutligen misslyckas med att behaga den vuxna publiken så är filmen underhållande och ett visuellt måste att ses.

Rupert Sanders har arbetat hårt och intimt med produktionen för att skapa denna mörka och fantasifulla sagoberättelse. Nåt jag inte hade räknat med var dvärgarna och vilka som spelade dessa. En rad kända ansikten dök upp, bl.a Ian McShane, Toby Jones, Ray Winstone, Nick Frost och Bob Hoskins, som jag misstänker gör sin sista skådespelar prestation här, då han har lagt det yrket på hyllan nu. Och mer intressant är huruvida uppföljaren kommer bli, och om Stewart återigen ska spela White. Eller om det blir en spinoff till Huntsman. Vi får se. Hur som helst, så är det en film jag kan rekommendera trots negativiteten kring en viss skådespelerska.

Kuriosa: Under filmningen så råkade Kristen Stewart slå Chris Hemsworth i ansiktet, vilket resulterade i ett blåöga.

6 / 10

The Hunger Games (2012)

Regi: Gary Ross

Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Woody Harrelson, Donald Sutherland

Varje år direktsänds Hunger games som en av de största mediala händelserna. Från varje distrikt lottas två ungdomar mellan tolv och arton ut att delta i tävlingen. De skickas omedelbart till huvudstaden där de ska stylas, tränas och visas upp i direktsända intervjuer, för att sedan delta i spelet där bara en vinner – den som överlever.

Katniss Everdeen är fjorton år. Hon älskar sin lillasyster Prim över allt annat, och försöker skydda henne från allt hemskt i distrikt tolv, men mot Hunger Games har hon inget skydd. När det är Prims namn som dras i lottningen ser Katniss ingen annan utväg än att själv ta Prims plats i spelen…

Jag har inte läst novellerna av Suzanne Collins som filmen baserar sig på, där barn dödar varandra i en stor arena för att representera sitt distrikt i ett dystopiskt samhälle. Av det lilla jag visste om filmen, och vad jag hört om andra så for tankarna utan tvekan mot en gammal kult rulle vid namn Battle Royale, där en liknande story äger rum. Själva grunden är väldigt brutal och egentligen inte alls barnvänlig, men långt ifrån lika brutal och grafisk som Battle Royale, som för övrigt är en superbra film som måste ses av cineasters.

Gary Ross står för regin och detta är hans första riktiga action film. När man väl kommer till tävlingen och arenan så har man försökt dämpa våldet med shaky cam och många dödsfall sker helt off cam, med lite blod som skvättar upp mot en vägg eller nåt. Men man har nog gjort så bara för att få ner åldersgränsen. Känner mig lite splittrad i vad jag tycker om det. Jag förstår varför, men samtidigt inte. Förutom detta så är också filmen otroligt förutsägbar, och det är nåt som jag inte riktigt gillade. Inga twistar eller överraskningar, utan en väldigt linjär historia.

Filmen har blivit en riktig succé, precis som böckerna. Men mycket tack vare ett riktigt bra skådespelar team som ger liv till karaktärerna. Woody Harrelson som Haymitch som efter att ha vunnit denna tävling en gång tidigare i sitt liv, och som nu försöker dränka sina sorger och förflutna med alkohol, nåt som Woody gör bra. Men så har vi så klart stjärnan i det hela, Jennifer Lawrence som spelar Katniss. Hon har ju tidigare visat att hon kan spela en tuff brud med skinn på näsan i Winter’s Bone. Väldigt talangfull tjej som har en riktig ljus framtid framför sig.

The Hunger Games är väldigt underhållande, men lite förutsägbar för sitt eget bästa i mitt tycke. Men efter att man sett den här så vill man så klart se uppföljaren som preliminärt är satt i slutet av 2013. Man kanske ska ta och läsa böckerna också.

Kuriosa: Woody Harrelson är vegetarian, så i de scener han äter så äter han bara frukter, deserter eller bara drinkar.

7 / 10

The Hunter (2011)

Regi: Daniel Nettheim

Willem Dafoe, Sam Neill, Morgana Davies

“The Hunter” är en stark äventyrsthriller om en legosoldat som får ett ytterst hemligt uppdrag av ett mystiskt bioteknologiskt laboratorium, och skickas till den tasmanska djungeln. Han är där för att söka efter något – men uppdragsgivaren har en dold agenda.

The Hunter är en mörk och tragisk berättelse om en ensam varelse som är gäckande och svårfrångad som vandrar genom den vackra men farliga tasmanska vildmarken. Men det handlar inte bara om den ryktade tigern som jagas, men också om hur en man som är bestämd att finna tigern. Filmen är till stor del ett drama om familj, vänskap, besatthet och den ger en inblick om relationen mellan jägare och byte. Det är en enastående prestation som Dafoe ger ifrån och det är väldigt vackra och fina bilder från den tasmanska naturen. Det tillsammans med imponerande landskap gör att filmen är väldigt fängslande.

Samtidigt har filmen ett lugn som är svår att förklara men som ger oss bra jakt scener och ett bra familje drama. Vi får se David gå igenom sin metodiska jakt procedur då han försöker hitta tigern. Allt eftersom så bryts kontrasten med naturen då han beger sig tillbaka till familjen där han bygger upp en relation, samtidigt som han hamnar i konflikt med lokala befolkningen som är misstänksamma mot alla utomstående. Jag tycker nog att Nettheim har lyckats rätt väl med att balansera det hela och få till karaktären i centrum och se honom utvecklas allt eftersom filmen går. Dafoe gör en grym roll som jag skrev, som genomgår en transformation från en hänslynslös jägare till en faders figur för barnen i familjen. Det är en fröjd att se hur det utvecklas. Dessutom så känns barnen helt naturliga och verkar få en bra personkemi med Dafoe, så deras scener är en av höjdpunkterna i filmen.

Men allt är så klart inte guld och gröna skogar. Det finns en hel del utrymme för förbättringar som borde ha gjorts innan produktionen satt igång. Exempel är sido historien kring de missnöjda skogshuggarna som känns konstig, det liksom stör rytmen i filmen på ett dåligt sätt. Likaså Sam Neills karaktär Jack Mindy som är riktigt ytligt skriven. Vi får i prinip aldrig veta någonting om honom, han är bara där. Förutom det så är det en bra film, som har bra jakt scener och bra familje scener. Kan varmt rekommendera denna.

Kuriosa: Under början av filmen så får vi se autentiska svart/vita klipp av den sista Tasmanska Tigern någonsin, levande i fångenskap.

7 /10

The Twilight Saga: Breaking Dawn – Part 1 (2011)

Regi: Bill Condon

Kristen Stewart, Robert Pattinson, Taylor Lautner

Bella och Edward, plus alla som de älskar, måste handskas med en rad konsekvenser av deras kärlek, fantastiska bröllop, romantiska smekmånad och den tumultartade födelsen av deras barn – vilket innebär en oförutsedd och chockerande utveckling för Jacob.

Vad ska man säga om den här filmen. Tror dom flesta vet vad jag tycker. Hela Twilight serien är en ren och skär förnedring till vampyr genren, om det så är film eller tv serie. Tack och lov så var det INGA glittrande vampyrer med den här gången. Storyn den här gången, eller vänta lite, det finns ingen story här, hela filmen är ett enda långt sömnpiller, och jag vet inte varför jag stod ut med den. Jag kollade dock på klockan vid ett flertal gånger. Rullen i sig verkar vilja ta sig själv på allvar gällande ansvar och vuxenrelaterade problem, trots att det är en fantasy romans med glittrande vampyrer och förvuxna hundar.

Återigen så får vi se hur Taylor Lautner sliter av sig sin tröja, precis som i föregående filmer, och hur han ska lägga näsan i blöt i relationer som vi vet aldrig kommer sluta gott för han. Breaking Dawn följer en trend som verkar pågå i Hollywood, att splitta upp en bok till två filmer. Det fungerande bra med Harry Potter och kommer säkerligen funka bra med kommande The Hobbit. Men här blir allting sjukt utdraget. Ja, jag vet att det handlar om pengar i slutändan.

Hela bröllopsscenen pågår i 30 minuter, och sen är det smekmånad som gäller. Det har skrivits att den berömda sexscenen som ska ske under smekmånaden skulle ha varit för het för tonåringarna att se, så det klipptes ned. Vad vi nu får se är i princip ingenting, plus en trasig säng. Denna film är utan tvekan den sämsta i hela serien, so far, för det händer inte speciellt mycket. Action som det var i tidigare filmer är i princip frånvarande, och istället får vi en blodig födelse scen istället. Ok, vi får inte glömma, en scen där vi får se telepatiska förvuxna hundar prata med varandra. Ja, ni hör ju hur det låter.

Det finns inte mycket positivt att säga om den här filmen, än att serien snart är slut med del 2. Förhoppningsvis. Läste något hemskt häromdagen att filmbolaget vill göra en sjätte film. NOOOOOOOOO!!! Säger jag om det. Jag fattar inte varför Bill Condon lät sig övertalas att göra denna smörja. Hans verk inkluderar Gods & Monster och Kinsey bland annat. Och jo, bröllops scenen hade faktiskt ganska så trevlig scenografi måste jag säga. Men efter att sett den här filmen och de andra, så är det nog dags å tvätta ögonen.

Kuriosa: Robert Pattinson tog båt lektioner så han skulle kunna köra båten i smekmånads scenerna. Trots att han tog lektioner, så kraschade han båten två gånger, under lektion och när dom var i Brasilien.

3 / 10

 

 

Tucker and Dale vs Evil (2010)

Regi: Eli Craig

Alan Tudyk, Tyler Labine, Katrina Bowden

Två hillbillies från landet reser på stugsemester för att dricka öl, fiska lite och ha det skönt. Väl där stöter de ihop med en grupp studenter som misstar killarna för mördare. Fler och fler dör och förvirringen stiger. Studenterna försöker skydda sig mot duon medan de i sin tur tror att ungdomarna ingått någon slags självmordspakt.

Det vimmlar av fördomar och missförstånd och killarnas stugsemester förvandlas snart till en av de blodigaste och hemskaste som världen har upplevt.

Lysande är det första jag tänker på när jag såg den här filmen. Väldigt tråkigt att den aldrig gick upp på bio, utan direkt på dvd/bluray. Markandsföringen har tydligen varit horibelt dålig. Men det var länge sedan jag såg en så pass bra skräck komedi sedan Shaun of the Dead, och Tudyk och Labine är bokstavligen helt fenomenala i rollerna som hillbillies. Det är tydligt att man har studerat klassika skräckfilmer. Och att studenterna som porträtteras här är tydliga klichéer på alla sorters offer som visats i skräckfilmer. Sen att dom försöker ha ihjäl Tucker och Dale på diverse sätt blir helt enkelt hysteriskt roligt ibland, och reaktionen från T & D gör det än roligare. Speciellt med så sköna kommentarer som, “Oh hidy ho officer, we’ve had a doozy of a day. There we were minding our own business, just doing chores around the house, when kids started killing themselves all over my property.

Labine är dock den som stjäl varje scen nästan med sin charm, och Alan Tudyk är likadan, men han visar verkligen vilken kompetent skådespelare han egentligen är. Han har inte haft så stor film karriär, utan har synts mest i TV produktioner, men jag hoppas det blir ändring på det, då han bevisligen har kompetens för att kunna bära en hel film. Tillsammans funkar dom hur bra som helst, och jag hoppas att mer folk får upp ögonen för denna rulle, den förtjänar mer än vad den fått.

Det är en smart skriven film utan tvekan och innehåller en del skratt och en massa blod och gore. Lågbudget, javisst, men det döljs ganska väl med en bra historia och bra talanger framför kameran. Som sagt, se den här, den är värd all uppmärksamhet.

8 / 10