Ant-Man (2015)

Regi: Peyton Reed

Paul Rudd, Michael Douglas, Corey Stoll, Evangeline Lily.

Biokemisten Dr. Hank Pym använder sin senaste upptäckt, en grupp subatomära partiklar, för att skapa en storleksförändrande formel. Hans första test på sig själv går fel men han uppfinner en hjälm som gör att han kan kommunicera med myror – och kontrollera dem.

SPOILERS kan förekomma!!!

Ant-Man är kanske den film som Marvel riskerat mest med efter Guardians of the Galaxy, eftersom majoriteten av folket inte har en susning om vem/vilka det är. Och en av de stora frågor som man ställde sig, kan Paul Rudd få Ant-Man till en succé? Och svaret är ett ja! Trots motgångar som att Edgar Wright, som jobbat med projektet i över 10 år, hoppade helt av strax innan inspelningarna körde igång. Ant-Man är en annorlunda Marvel film och är lika olik andra Marvel filmer som Captain America: The Winter Soldier var olik andra när den kom. Marvel är inte rädda för att prova nya saker, rollsätta otänkbara skådisar och regissörer. Men dom har prickat rätt i varenda film i min mening. Ant-Man handlar om Scott Lang som är en charmig klåpare som bara Paul Rudd kan gestalta, men även en grym tjuv. I det stora hela så är det en ‘heist’ film, men samtidigt en superhjälte ‘origin’ historia, nåt som egentligen inte gjors tidigare. Men det fungerar, riktigt riktigt bra.

Redan när Scott Lang tar på sig dräkten för första gången och förminskar sig så inser man att man har en sjukt rolig, spännande och intensiv resa framför sig. Det är mer humor än någon annan Marvel film, men det passar så väl in, det är väl skrivet. Och den som gör filmen så rolig är Michael Peña som stjäl varenda scen han är med i. Trodde inte denna människa var så rolig som han var. Trots att filmen dessutom är den kortaste av alla Marvel filmer så känns den perfekt i längd och är lätt att hänga med i. Och självklart så är även den här en del i Marvel Cinematic Universe, vilket man nämner många gånger. Men det görs på ett smart sätt vilket jag uppskattar. Michael Douglas då, som gamla erfarne Hank Pym, även han helt perfekt castat. Douglas är ju en väldigt bra skådespelare, och det märks att han verkligen har tagit sig an rollen som Pym. Inte bara tagit jobbet för pengarna. Det som var väldigt kul att se var första scenen där man har föryngrat Douglas med hjälp av CGI, och det är riktigt bra gjort. Hela den scenen var riktigt bra gjord, och det var kul att lägga ögonen på Hayley Atwell som Agent Carter.

Så är allting helt perfekt? Nej, så klart inte. Det som kan påpekas är lite saker här och där angående vissa karaktärer och hur vissa beslut tagits. Känns inte riktigt ok. Det som jag tänker mest på är Hank Pym har mörkat hur Hopes mamma dog. Varför inte talat om det tidigare? För att skydda dottern. Jag köper det inte. Nåja. Det var en grym film. Och en bra avslutning på Phase 2. Inte lika stor och maffig som Age of Ultron, utan en mer intim liten historia som i grund handlar om far och dotter relation. Peyton Reed har gjort ett grymt jobb. Nåt som är beundransvärt är att han verkligen gör nåt med varenda scen, något som förklarar vem karaktären är, något som tar historien ett kliv framåt istället för att bara ha nån scen för att det är kul.

Ant-Man är en favorit inom Marvels standalone filmer. Finns mycket att skriva om denna film, men här blir det punkt.

Just det. Det är TVÅ end-credits scener som är väldigt bra och måste ses!

8 / 10

Kuriosa: Trots att Edgar Wright hoppade av film projektet, en stor del av hans manus som han skrev är fortfarande med i storyn.

The Flash (2014) – Season 1

Grant Gustin, Candice Patton, Danielle Panabaker, Tom Cavanaugh, Carlos Valdés

Gästinhopp: Stephen Amell, Clancy Brown, Wentworth Miller, Dominic Purcell, Robin Amell, Brandon Routh, med mera.

Efter att partikel acceleratorn i Central City skapat en konstig storm, så träffas CSI utredaren Barry Allen av blixten och hamnar i koma på grund av skadorna. Ett par månader sernare vaknar han till medvetande och upptäcker att han kan röra sig väldigt snabbt, vilket låter honom röra sig genom Central City osedd som ett vakande öga. Till en början blir han så klart exalterad av sina nya krafter, men Barry upptäcker snart att han inte är den enda “meta-human” som skapades när acceleratorn exploderade – och alla använder inte sina krafter till något gott. Barry slår sig samman med S.T.A.R. Labs och dedikerar sitt liv att skydda oskyldiga. Till en början så vet bara hans närmaste vänner att han bokstavligen är den snabbaste människan, men det dröjer inte länge förräns världen blir medveten vem Barry har blivit… The Flash.

Så nu är den initiala säsongen av The Flash avverkad, och säsongsavslutningen var stark. Sjukt bra. Jag var skeptisk till The Flash när det blev bestämt att Arrow skulle spinna vidare med karaktären Barry Allen. En snubbe som kan springa fort. Men skepsimen och andra åkommor man hade blåstes verkligen bort efter en stark start av säsongen, och som avslutades med “holy crap”. Under resans gång har vi fått följa Barry som The Flash, hur han hanterar sina nya superkrafter, och hur han försöker hålla identiteten hemlig. Samtidigt som han kämpar mot diverse “meta humans”, och för att försöka få ut sin pappa ur fängelse. Där har han ju suttit sen han blev oskyldigt dömd för mordet på Barrys mor, något som vi tittare får reda på under säsongens gång vem den verkligen förövaren är.

Och under säsongens gång så får vi som sagt möta olika meta-humans från DC Comics värld, alla mer eller mindre kända av serie tidnings fansen. Men i vanlig ordning så har man ju tagit sig friheter med olika storys, karaktärer och så vidare för att passa TV, och jag tycker man har lyckats riktigt bra. Är man ett fan av Arrow (som avslutade sin 3e säsong förra veckan) så kommer man nog gilla The Flash oxå, även om den inte är lika mörk som Arrow. Mer lighthearted så att säga, och med mycket mer humor. I och med att dessa serier delar samma universe så sker det lite cross-overs, det vill säga, karaktärer från varsin serie gästspelar i den andras. Något som jag faktiskt gillar starkt, och som stärker serierna mer än om de bara kör sitt eget race. Precis som Marvel kör med alla sina filmer OCH tv serier. DC kör dock bara TV universe för sig, och film universe för sig.

Under våren så blev det även klart att en andra spin-off serie skulle filmas, Legends of Tomorrow, som kommer inneha karaktärer från såväl Arrow som The Flash, och även där kommer cross-overs att ske. Längtan är stor tills säsongerna körs igång igen av alla dessa serier. Men sista avsnittet (Ep 23) av The Flash satt man som nålar och njöt varenda sekund, och när helt plötsligt avsnittet var slut så satt man bara och gapade och ville ha MER. Mycket bra skådespel har det varit under säsongen, vill minnas en scen när någon dödas av Reverse Flash, den var riktigt emotionell att man tappade en tår. Likaså i sista avsnittet med Barrys mamma. Tycker personligen att det har hållts hög kvalite rakt igenom i serien.

Säsong 2 kommer garanterat bli bra, om inte bättre, när den börjar vet jag inte, men troligen september/oktober. Så har du inte sett denna, så har du hela sommaren på dig att se OCH njuta!

8.2 / 10

Avengers: Age of Ultron (2015)

Regi: Joss Whedon.

Robert Downey Jr., Chris Hemsworth, Chris Evans, Mark Ruffalo, James Spader.

När Tony Stark försöker starta ett fredsbevarande program går det snett. Jordens framtid är hotad och Iron Man, Captain America, Thor, Hulk, Black Widow samt Hawkeye sätts alla nu på prov. När den onde Ultron träder fram är det upp till medlemmarna i Avengers att stoppa honom från att sätta sina planer till verket, vilket leder till ett episkt, unikt och världsomspännande äventyr.

Så efter en lång väntan och med väldigt höga förväntningar så har man äntligen sett uppföljaren av mastodont filmen The Avengers. Och kan lugnt säga att Age of Ultron är betydligt större och mer massiv än föregångaren. Och de höga förväntningarna man hade räckte inte, den var ännu bättre än vad jag hade kunnat förutse. Joss Whedon levererar återigen, om inte ett bättre och mer gigantiskt superhjälte äventyr i sann serietidnings anda, en film som kommer klättra långt upp i stegen på de mest inkomstbringande filmer genom tiderna. Hela gänget är tillbaka, Iron Man, Hulk, Captain America, Thor, Black Widow, och Hawkeye, och vi får även stifta bekantskap med nya ansikten.

Men den som verkligen stjäl alla scener i mitt tycke är James Spader som gör rösten för Ultron. Ultron toppar verkligen skurk listan. Hans närvaro är något speciellt med sin svarta humor, och hans manipulerande och de lömska planer han har leder verkligen till sjukt coola och snygga action sekvenser. Jag tror inte någon annan än Spader har kunnat göra Ultron till den han är. Age of Ultron är med sina 141 långa minutrar härmed hittills den längsta Marvel filmen, och även om den känns lång, så är den för kort med tanke på allting som händer och hur mycket screen time vissa karaktärer har och alla sido historier. Och det är väl lite därför som nästa Avengers film kommer splittas i två.

Action sekvenserna är fantastiska, och givetvis stora och säkerligan dyra, men levererar många highlights som kommer etsa sig fast i hjärnan på folk. Hulkbustern för att nämna en. Whedon har vart med och skrivit manus och det märks i den snabba dialogen som är full med pikar och humor och en bra karaktärsutveckling, nåt Whedon är riktigt kunnig i. Men, och det är bara ett litet men, är att Age of Ultron saknar något, det lilla extra som avslutar Phase 2, precis som första Avengers avslutade Phase 1. Kanske för att den är den mittersta delen i det stora MCU som man skapat. Alla filmer hittils i Phase 2 har varit riktigt bra och man har planterat frön som leder till den kommande Civil War och Infinity Wars och ser verkligen fram emot dessa. Men hur som haver så är Age of Ultron klart en favorit i MCU och kommer säkert se den många gånger om. Marvel lyckas återigen. Och Whedon ska ha stora creds för att bidragit till detta.

En parantes är att gårdagens avsnitt av Agents of SHIELD (S02E19) var en fin setup till Age of Ultron som utspelar EFTER avsnittet. Nästa Marvel film efter Ultron är Ant-Man som sätter startskottet för Phase 3. Och Team Avengers kommer se annorlundare ut härefter.

9 / 10

Kuriosa: James Spader använde sin egen naturliga röst, utan accent eller förvrängning.

Housebound (2014)

Regi: Gerard Johnstone.

Morgana O’Reilly, Rima Te Wiata, Glen-Paul Waru.

Kylie Bucknell tvingas återvända till sitt barndomshem när hon döms till husarrest efter ett misslyckat bankomat rån. Hennes bestraffning blir ännu värre när hon inser att hon måste bo under samma tak som sin mor – en pratkvarn som vill alla väl och som säger sig bo i ett hemsökt hus. Kylie tror inte på Miriams vidskepelser och skyller dom på hennes tafatta liv som handlar om kokade grönsaker och lokala skvaller. Men när hon själv bevittnar de viskningar och konstiga saker som händer på natten, så börjar hon tro att hon ärvt sin mors överaktiva inbillning, eller kan det vara så att huset faktiskt är hemsökt av något ont som inte alls är glad över att hon flyttat in.

Det är svårt att sätta fingret på vilken genre Housebound är. Skräck? Komedi? Eller kanske en thriller? Den har allt, och efter en visning av denna så blev jag glatt överraskad av hur underhållande den faktiskt var. Den är skickligt ihopsnickrad av första gång regissören Gerard Johnstone. Redan från första scenen så som var fantastisk så vet man att man är i goda händer. Han lyckas dessutom att blanda ur ovanstående genres på ett naturligt sätt. Som tittare så vet man inte vad man ska förvänta sig och man sitter spänd och följer. Just när man tror sig veta vad som kommer hända så drar han en jävel och man sitter överraskad.

Castingen gör hela upplevelsen väldigt underhållande, och Morgana O’Reilly som Kylie är riktigt skön och så olik andra huvudrolls innehavare, vilekt gör hon så tacksam att följa. Det är inget tjejigt skrik eller fjanteri, utan hon säger precis som hon tycker. Blir hon rädd för en besatt leksak så hugger hon febrilt sönder den. Support casten är även den underhållande, som hennes mor som är besatt av såpoperor som spelas av Rima Te Wiata.

Gillar man skräck, komedi eller thriller, så får man här allting fint förpackat i en film som du inte kommer kunna förutse. Gerard verkar ha kunskapen att spela med sina tittare, och det ska bli intressant hur han kommer utveckla sig framöver. Housebound är väl inte tipp topp, vissa dialoger kan kännas märkliga emellanåt och lite sånt, men i överlag så tycker jag man kan ha överseende för det. Kan starkt rekommendera detta guldkorn från Nya Zeeland.

 

7 / 10